Dag 43 26/4-13

Mina dagar är så underliga nu. Jag är min värsta fiende. Det finns några saker som håller mig uppe men tusen tankar som håller mig nere. Hur ska jag kunna få ut allt om jag bara tas för deprimerad då jag försöker beskriva hur jag känner? Det är en process! Ett krig! Jag finns på båda sidorna. Varje dag jag finns blir jag starkare men får samtidigt bekräftat det som håller mig nere. Det är som en våg och båda sidorna fylls hela tiden. Balans men så mycket i vardera skål. Jag känner inte att jag har rättigheten av någon att lasta av mig ännu.
 
Jag skrotade min utgåva av mitt känslo häfte för denna månad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0